Igår bröt det ut kravaller i
Salta. Man rånade och förstörde och butiksägarna stängde och
försökte skydda sin butik. Ett femhundratal poliser var i farten i
centrum för att försöka sätta stopp för våldsamheterna.
Anledningen till upploppet är att det utbrutit polisstrejk i flera
provinser i Argentina. I Salta strejkar inte polisen men folk tyckte
uppenbarligen att det var läge att hålla igång när nu liknande
och värre saker sker i många andra provinser. De som nu protesterar
genom våldsamheterna tycks inte vara "de vanliga" tjuvarna
utan "vanligare" folk med politiska motiv framför de
ekonomiska. Jag har ju nosat en del på orättvisor och galenskaper
här i tidigare men jag tänkte ta tillfället i akt och prata lite
mer om orsaker till missnöje hos folket här.
Inflationen i Argentina och
konsekvenserna den får på löner och växlingskurser är ett stort svårlöst
problem som inte blir enklare av att regeringen förnekar att den
finns. Jag tror den officiella inflationen ligger runt 10% vilket i
och för sig är högt men den reella inflationen beräknas ligga på
närmare 30%. Som jämförelse siktar riksbanken i Sverige på en
årlig inflation på 2%. Att regeringen inte erkänner den egentliga
inflationen gör att lönerna får ännu svårare att hänga med i
utvecklingen. Om dina pesos förlorar 30% i värde varje år och du
inte får någon löneökning kan du själv tänka vad som blir
konsekvensen. Det är inte så konstigt att det finns visst missnöje.
Som exempel på inflationen har en påse Hierba
(bladen till mate,
deras teliknande traditionella dryck) stigit från 9 pesos för en
månad sedan för att nu senast kosta 15 pesos. Priset på en
baguette ligger ungefär 10% högre nu än första gången jag
handlade för tre månader sedan och priset på juicepulvret som
används flitigt för att förbereda Jugo
har ökat med minst 50% sen vi kom hit. Vi har knappt handlat jugo
till samma pris två gånger.
Jorge berättade också en del
andra galenskaper när vi drack mate idag. T.ex. finns det flytande kasinon i Buenos Aires som inte betalar skatt och tycks komma undan
med det för att de "inte står på argentinsk mark". Han
berättade också att mamma Gonzales som lärare anställd av staten
får halva lönen svart. Därmed grundas hennes pension osv. på
hälften av vad hon egentligen tjänar vilket leder till uppenbara
problem. Att svarta löner var ett stort problem här kände jag till
men att även statens lärare får svart lön var en nyhet för min
del. Jorge berättade att det finns ett talesätt här som lyder
ungefär "den som tillsätter lagen bryter den".
Förra veckan stängde kommunen av
vattnet i vår del av stan i ungefär ett dygn. Oftast brukar de
tydligen förvarna innan men denna gång var det en överraskning.
Den antagna anledningen är att det var dags att fylla på kommunens
pooler så de är redo när skolorna slutar och folk vill bada.
Från ett kaos till ett annat så
var det i lördags genrep inför musikcaféet/middagen på fredag.
Där är tanken att alla gitarr och trumelever ska få spela upp
sina låtar ackompanjerade av ett komp som jag delvis ingår i. Det
sorgliga var dock att kompet inte övat en gång innan genrepet med
barnen där varje barn fick 10-15 minuter med sin låt. Detta gick
förstås ut över barnen och flera av barnen som egentligen kunde
sina låtar fick dem stympade för att kompet inte kunde sätta
grejerna tillräckligt tajt. Ruggigt tråkigt och i flera fall tycker
jag det varit bättre att låta barnen spela själva till sång än
att korta av allting på grund av att trummisen inte lyssnat in sig
på låtarna.
En annan tråkighet är att jag nu
åter tycks ha fått en inflammation i knäet. Högst ovälkommen är
den och jag hoppas den blir kortvarig för nu ilar det hela tiden mer
eller mindre och jag går så lite som möjligt.
Jag tar och avslutar med de goda
nyheterna. Jag hann över på klätterklubben förra veckan innan
knäet blev som värst. Det var över en månad sedan sist så det
var fantastiskt att få klättra lite igen. I torsdags klättrade jag
oväntat bra och jag blev inkluderad i hänget på klubben på ett
sätt som jag inte blivit tidigare. Om prestationen ledde till
inkluderingen låter jag vara osagt men det är klart att det är
enklare att komma nära varandra om man kan köra samma leder.
En annan trevlighet som nog får
avsluta inlägget var att vi gått på marknad flera gånger förra
veckan. I helgen ledde det oss till en burk hemmagjord blåbärssylt
som vi inte kunde motstå att testa. Den var fruktansvärd och inte
ätbar men den förde i alla fall det goda med sig att vi
tillbringade en trevlig kväll tillsammans med pannkaka och äppelpaj.
Det smakade smaskens och det gjorde även palten jag fick till igår.
Förresten. En sak till. Igår
hängde vi hos familjen Gonzales vars far är pastor och
historielärare och bjöd på en liten föreläsning om vårt
grannland Finland. En ögonöppnare för vår del var hur mycket
större vikt han la vid Finland i sin historiska redogörelse än
Sverige. För honom var Sverige nästan en struntsak i den
industriella utvecklingen jämfört med Finland (och då inte bara
för att han är en riktig skojare som gärna drivit med oss). Vi
gick därifrån och undrade om vår förvåning över hans vurm för
Finland sa mer om vår relation till Finland än hans föreläsning i
sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar