Tacksamhet

Jag önskar att jag hade en ursäkt att jag inte avslutat bloggandet här lite tidigare, eller i alla fall smidigare. Det har jag inte. Nu, bättre sent än inte alls, tänkte jag i alla fall ta och tacka för mig här. Sen tänkte jag också ta tillfället i akt och tipsa om att jag gärna kommer och hälsar på i din församling eller på din skola och berättar om min resa med Salts Volontärprogram (länk) och kanske diskuterar mission eller något annat trevligt. Kontakta mig så hittar vi på något! benjamin.ahlgren(kanelbulle)gmail.com

Så. Jag har haft otroligt spännande månader i Sydamerika och främst Argentina. För er som undrade vad som hände sen när det blev tyst här på bloggen kommer snabbversionen här. Jag lämnade nordvästra Argentina och Salta i mitten på januari och åkte till Chiles nordligaste stad. Där mötte jag upp en vän hemifrån, Mikael, och påbörjade vad som skulle bli säkert 1300 mil i buss. Vi styrde kosan söderut, mötte upp Andrea (som jag var med i Salta) i centrala Chile och fortsatte tillsammans mot Patagonien. Efter för få dagar där med för lite tid till allt man hade velat hinna med styrde vi norrut igen och följde nu Argentinas kust. Efter lugna dagar med pingvin-roadtrip och sjölejonssnorkling i Puerto Madryn nådde vi i Buenos Aires, varifrån vi skulle flyga hem en vecka senare. Än var det dock inte slut på äventyr då vi planerat in en blixtvisit i Uruguay för att uppleva lite av carnevalerna där. Jag fick några trevliga dagar, ett stulet pass, ett tidigare avsked av Andrea och Mikael och några bonusdagar i Uruguay, fyllda av dribblande med olika polis- och migrationsmyndigheter, innan jag tog mig över till Argentina igen och kunde flyga hem. Då hade mitten på januari blivit 8:e mars och jag kom hem lagom till mitt födelsedagsfika med smörgåstårta och semlor. Ja, det var de stora dragen.

Efter ett halvår borta är det rätt märkligt att komma hem. Kanske inte oväntat men ändå märkbart. Från att vara den mest speciella människan i sin omgivning till att vara en i mängden. Från att anstränga sig för att begripa vad som utspelar sig till att utan ansträngning kunna (åtminstone tro sig) tolka och känna igen flera lager i det som sker. Från att tänka på spanska till att inte ha någon att prata spanska med. Från att resa utan måsten till att leva med en almanacka. Från att ha all tid i världen att spendera med människor man nyss träffat till att sakna tid att umgås med de som verkligen betyder något. Listan kan göras lång.

Hur som helst är jag otroligt tacksam för den tid jag fått i Salta och på resan efteråt, de jag fått lära känna och det de lärt mig. Det har varit ett fantastiskt halvår på många sätt och jag kan verkligen rekommendera fler att möta en ny kultur och ett nytt språk på det påtagliga sätt det innebär att bosätta sig i en annan världsdel en längre tid. Efter att ha levt närmare fem månader i Salta och sedan resa nästan två månader i Argentina, Chile och Uruguay kan jag se hur otroligt värdefullt det var att först bo i Argentina och få chans att bli en del av kulturen och lära sig språket.

Soy muy agradecido por el tiempo en Salta y por el tiempo viajando después. Ha sido un tiempo muy lindo con muchas experiencias nuevas visitando lugares nuevos y aprendiendo nuevas cosas. Pero lo que me afectó más son todas las personas maravillosas que he encontrado en camino. Muchísimas gracias a todas las personas que eran parte de los 6 meses pasados en Argentina, Chile y Uruguay! Por la paciencia con la idioma y por todas las memorias que son grabados en mi corazón por siempre. Espero que nos seguimos conectados por internet y que podemos juntar en el futuro. Les espero en Suecia y espero que puedo viajar a Argentina otra vez para visitarles! Besos y abrazos!